Jordbruk & ålfiske

Under större delen av 1900-talet har Utlängan brukats av sex familjer som innehaft varsin fastighet. Till dessa avstyckade gårdar hör också samfälld mark på Utlängan och dessutom ingår Stenshamn och Ungskär i dessa jordbruksfastigheter. Fyra av fastigheterna är privatägda medan två i dag (år 2007) ägs av staten. Jordbruket har varit basnäringen och det var först den sista generationens bönder som bedrev ålfiske med ålbottengarn. På gårdarna fanns 15-20 mjölkkor och dessutom odlades potatis och säd. Mjölken fraktades till Karlskrona fram tills dess krav på kylanläggningar och hämtning med tankbilar ställdes i slutet på 1960-talet. Mjölkproduktionen lades då ner.

Ålfisket på Utlängan har gamla anor. Före 1917 fiskade bönderna med ryssjor. Man byggde långa broar av sten som man satte ryssjorna ifrån. Dessa broar ser vi än idag. Den längsta på norra udden är cirka 100 meter lång. Mellan 1917 och 1937 var ålfisket utarrenderat och det var först därefter som bönderna själva började fiska ål med bottengarn. Ålfisket med bottengarn upphörde 1975 varefter Roland Karlsson började fiska med flytryssjor. Ryssjorna bygger på samma princip som bottengarnen men det är mindre arbete med dem och de kan skötas av en man.

När bönderna fiskade hade man nio bottengarn. Varje garn var mellan 150 till 200 meter långt och uphängt på pålar som årligen slogs ner och togs upp. Pålarna kunde inte stå ute under vintern på grund av drivisen som skulle ta dem med sig. Att sätta och ta upp garnen var ett hårt arbete och dessutom krävdes det bra väder. På vinterhalvåret lagades näten eller kompletterades med nytt så fisket upptog tiden en stor del av året.

Tillgången på ål var särskilt stor fram till 1960-talet då en minskning kunde iaktas. Det var inte på grund av dålig lönsamhet som fisket lades ner utan helt enkelt därför att det inte blev någon ny generation bönder som tog vid. Undantaget är Roland Carlsson som i dag är bonde och ålfiskare på Utlängan.